Första helgen i februari var jag och mor i Bordeaux och fick några härliga dagar med lilltrollet. Här i simbassängen, helt orädd.
Tyvärr blev han förkyld och fick feber medan vi var där, men höll humöret uppe nästan hela tiden. På lördagskvällen var jag, syster och mor på världscupen i hästhoppning och höll våra tummar för det enda svenska ekipaget Malin Baryard, tyvärr så utgick hon efter att ha rivit några hinder. Men kul var det att få se proffsen live!
-Jag kan äta själv om jag vill!!
Fredagen den 19 februari var det så äntligen dags för det första "riktiga" ultraljudet. Tyvärr blev det ingen bra bild på vårat lilla "kryp" men man kan se huvudet, ryggraden ett ben. Den står på knä i en bedjande ställning... ;-) Vi fick i alla fall se både fingrar och tår och det lilla ansiktet. Allt såg bra ut och alla mått stämmer med en beräknad ankomst till den 19 juli.
Känner mig så mycket lugnare nu även om det var en overklig känsla att se något på en skärm som rör sig och fäktar med armar och ben och finns inne i mig när jag inte känner nånting. Men en förklaring jag fick var att moderkakan ligger som en madrass mellan min mage och "krypet" så det kan dröja några veckor till innan jag känner sparkar. Längtar tills den dagen!
Vår vagn vi beställde och som skulle ta 10-12 veckor innan den kom har redan kommit. Fel färg på chassit blev det men nu är det bytt och vi har vagnen här hemma. Känns lite tidigt men men... vi lär ju hinna lära oss att fälla ihop vagnen även i sömnen...
Ha en fortsatt bra OS kväll... nu hejar vi på längdkillarna i stafetten!!
